The aim of this study was to see if there existed any differences between male and female superiors. The theoretical framework was based on transformational, transactional and laissez-faire leaderships styles. The sample was employees in three companys (n=24). Three hypothesis were formulated: (1) female superiors are more transformational than male, (2) male superiors are more transactional than female and (3) male superiors are more laissez-faire than felmale. The method of measurement was a modified version of the Multifactor Leadership Questionnaire.

The purpose of this study was to examine the relationship between job satisfaction and leadership style as well as participants' perceived leadership style and job satisfaction. Sixty-two participants answered a questionnaire containing 56 questions regarding perceived leadership style and job satisfaction. The leadership styles examined in the study was transformative, transactional and laissez-faire leadership. The results showed a relationship between transformational and transactional leadership and job satisfaction but not with laissez-faire leadership. The results also showed that employees experienced a laissez-faire leadership.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees. Our main aspects are:Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership?Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector?We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires.The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types.

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera Chávez ledarskap utifrån teorier om ledarskap. Frågeställningarna gällde hur Chávez ledarskap sett ut under olika skeenden, om det förändrats över tiden och om han anpassade sitt ledarskap. Avgränsningen innebar att bara Chávez ledarskap som president undersöktes. Metoden bestod i att studera litterära källor och hade inslag av deduktiv ansats, hermeneutiskt synsätt och kvalitativt tillvägagångssätt. Resultatet visade att Chávez i sitt ledarskap uppvisar alla de tre ledarstilar som undersökts i uppsatsen: auktoritär, demokratisk och laissez-faire i olika kombinationer.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

REFERATLedarskap är viktigt ur trivselsynpunkt för personal, därför är det viktigt att ta reda på vilken ledarskapsstil som används. Personalen har en stor betydelse för hur en ridskola fungerar och påverkar ridskolan ekonomiskt, genom att ha kontakt med elever och på så sätt generera kunder. Problemet är att man inte vet vilken typ av ledarskap som utövas på Sveriges ridskolor. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning som svenska ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt-, auktoritärt- och laissez-faire ledarskap. Frågeställningen är då, till hur stor del som ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt, auktoritärt eller laissez-faire (även kallad låt ? gå ? metoden) ledarskap på ridskolor i Sverige? Femtio ridskolor valdes slumpvis ut från Svenska ridsportförbundets lista över ridklubbar i landet.

Leadership is a well-known phenomenon in today?s world and researchers have developed multitudes of theories with different assumptions about what leadership is and what implications it has. Models of different kinds of leadership have been presented and researchers are constantly working on trying to find a definition of great leadership. Our thought was however that because every human being is unique it would be naïve to presume that all people hold the same perception about what constitutes good leadership. Although we believed that every person defines good leadership in his/her own way we also believed that there could be similarities to be found between illustrations generated from people with comparable organizational positions.

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

The aim of this study is to understand first line managers experiences of the impact leadership have on the health of employees. The study focuses on leadership behaviours and actions, experienced by first line managers working in elderly care, with either positive or negative outcomes on the employees health. To answer the purpose of the study a qualitative method was used and the data was collected through seven individual interviews. The analyse was conducted using theories of transformational, transactional and laissez-faire leadership. To enable a broader dimension to the study the concept of health-promotion leadership was also used in the analysis.

The purpose of this essay is to find out what new graduate teachers conceptions are of their own leadership in the classroom. The paper also aims to examine the different leadership styles the teachers perceive themselves to use. My study is based on qualitative data collected through interviews, where the informants are newly graduated teachers in grade 1 to 6. Using a qualitative approach has made it possible for me to get a deeper understanding of this study. I have also used previous research in this area where Arfwedson (1993), Franssons & Morbergs (2001) and Paulin (2007) presents a number of experiences that student teachers and recent graduate teachers has shared.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.